Den 1:a snön

Min svärmor sa till mig en dag att det är som en särskild känsla i kroppen på morgon när man vaknat och den första snön har landat. Hela huset är uppfyllt av ett särskilt ljus och man blir alldeles glad då man drar undan gardinen och möts av den vita världen. Jag är helt beredd på att hålla med henne, den första snön är magisk. Den "barnsliga" upprymdhet som fyller en går lixom aldrig att växa i från och tack och lov för det.
I går kväll kom den första snön, som faktiskt ligger kvar ett tag på backen, till oss. Det har snöat lite här och där kring våra takter, men inte hos oss men nu så!
Jag älskar den här årstiden, ja faktiskt till och med regn och rusk, men mest då det äntligen kommer snö, världen blir så mycket ljusare och vackrare då.
Joo förvisso den delen att det är supersvårt att veta hur man ska klä barnen. Den ena dagen behövs overall, nästa galonställ och nästa både och, den delen kanske jag inte tycker så värst mycket om..

Men vet ni!?! Nu har det hänt mig, den första julkänslan har kommit till mig. Jag skulle byta en gardin i tvättstugan då det lixom bara förr över mig. Åh vad jag längtar efter att få julstöka!
Vanligtvis brukar detta börja någon gång i början på oktober, november brukar vara en evig plåga av längtan och väntan på att få börja adventspynt. I år har sommaren stannat hos oss så länge och hösten blev så sen och ack så vacker så jag har lixom inte haft tid över till att längta efter jul. Nu börjar längtan som sagt krypa sig på, men jag ska försöka hålla det på avstånd så att inte längtan blir för outhärdlig. Vilket jag egentligen har svårt att tro, det är ju faktiskt bara några få veckor kvar tills 1:a advent...