Det är söndag. Robin har brandjour och hela familjen har en bara vara hemma dag. Sådana dagar tycker jag om. Vi ligger länge och drar oss i våra sängar. Jag och Robin i alla fall, tjejerna leker i rummet intill och storebror har vandrat ner till nedervåningen och sitter inlindad i en filt i soffan i lekrummet och ser på tv.
I vardagsrummet ligger en svart vacker sammetsboll och sover. Ju mer vinter det blir ute, desto mer håller han sig sovandes inomhus. Tänk vad skönt om man kunde göra på samma vis. Vara ute nästan dygnets alla timmar om våren och sommaren, leva ute i den härliga naturen och bara gå in ibland för att äta lite eller om det regnar för mycket. Att om vintern krypa ihop på en skön fäll och sova. Vakna till då och då, äta lite, vandra ute för en stund och sedan gå in och sova vidare. Det skulle inte vara mig emot.
Tänk vad usel jag är på att göra klart saker jag börjat med. Men jag börjar att se ett hopp för dessa vantar som legat bortglömde i sin korg ett bra tag. Har bara en och en halv tumme kvar att sticka. Ja och fästa trådarna förstås. Vill gärna få använda dem i vinter. Inte är de så värst snygga, jo om man ser dem på håll kanske, men inte på nära. De är inte så jämt stickade, men för att vara mitt första stickprojekt på många herrans år känner jag mig väldigt nöjd med dem.
Sådana här lata dagar äter vi alltid frunch. Gröt, kokta ägg. smörgåsar, kaffe, fil. Jag som inte alls tycker om att laga mat tycker det är underbart och väldigt gott.
Jag har köpt ett par ullinlägg till mina fina skor. Efter att vi inmundigat vår frunch, barnen lekt lite till inomhus så tog vi på oss en hel hög med kläder, jag stoppade in mina nya ullinlägg i skorna och så vandrade vi ut.
Ute har det vips blivit vinter, eller om det fortfarande höst är frågan. Här skiftar det fort mellan det frostiga och det blöta. Hos oss har det snöat lite och det höll sig under nollstrecket hela dagen, så jag skulle nog säga att det är vinter. Känns som att det gick liite för fort att vintern kom. Det är i alla fall gnistrande vitt och väldigt vackert.
Jag får ofta frågan om jag tycker om vintern. Och ja, jag älskar vintern. Eller rättare sagt, jag älskar alla årets årstider och vintern är ju en av dem. Jag älskar att få följa med i naturens alla skeenden, hur det ena övergår till det andra och hur det nya tar liv. Det jag skulle önska är väl att sommaren skulle få en månad av vintern. Vintern är lite för lång och min kärlek till den håller inte riktigt hela vägen ut. Där i mars vill jag helst säga tack och adjö och välkomna våren med utsträckta armar.
Barnen leker, Robin byter till vinterdäck och själv städar jag bort det sista höst och sommargrejerna. Det mesta hade vi redan gjort, men det fanns fortfarande mycket kvar att ställa in i förrådet. Nu är allt bortstökat och vi är vi redo för vintern.
Jag gick in och kokade varm choklad och varm svartvinbärssaft. Stoppade lite kakor i en burk, Robins nybakta kärleksmums i en annan och tog med allt ut och så satte vi oss på varma fårskinn och åt.
I morgon är det måndag och starten för en ny vecka. Undrar vad den kommer att ge?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar