lördag 6 oktober 2012

En skit dag

Visst är det uppfriskande med en sådan där härlig skitdag någon gång om sänder? Varför kan det inte komma fler sådana dagar, brukar jag fråga mig själv...
FÖR ATT DET FINNS REDAN TILLRÄCKLIGT AV DEM!! ...Andas, andas!
Brukar försöka intala mig själv att det är på samma sätt som med vädret. Skulle det vara toppenväder varje dag skulle man tillslut bli less på det. Därför behövs de kalla, grå regndagarna där emellan så att man uppskattar de soliga. Meeen nej jag vet inte riktigt om det är samma sak.

Idag har varit just en sådan där skit dag. Jag har varit grinig, sur och brunnit av för ingenting. Tror egentligen inte att min son har varit extra gnällig och energisk idag utan felet har nog suttit mer i mig, men han har känts som en enda stor olidlig gnällis. Tillslut tog jag tag i skitungen, nej vad skriver jag? Min fina son menar jag och tog på honom sina utekläder och lät honom springa några varv runt huset. Tänk vad mycket bättre det blev efter det. Glömmer ibland bort att han inte klarar av att vara inne hela dagarna, han behöver få arbeta ute med hela kroppen någon gång om sänder för att må bra.

Nej, man kan inte må toppen jämt. Man behöver få må dåligt och tycka synd om sig själv lite då och då. När jag inte hade barn och dessa skitdagar kom brukar jag aldrig byta om från pyjamas. Ta med mig leverpastej paketet, en påse med bröd, något att dricka och dra ner rullgardinerna, sätta mig i soffan framför tv;n och sedan sitta där och se på film hela långa dagen.
Nu har jag ju två små guldklimpar som är beroende av mig, jag har lixom inte bara mig själv att tänka på. Vilket gör dessa skitdagar lite mer olidliga. Nu måste jag ju laga mat, städa och försöka hålla uppe humöret trots att jag inte vill.

Nej jag vet inte vad jag egentligen ville säga med detta inlägg. Vissa dagar är bra dagar och andra är skitdagar helt enkelt. Sådant är livet och kommer alltid att vara.

2 kommentarer:

  1. Jag fick nästan panik första gången när jag insåg att jag hade en riktig skitdag och bara ville dra täcket över huvudet, men det gick ju inte för jag har ett barn som är beroende av mig. Man vill ju helst alltid vara glad inför sina barn, men vad visar det? Att allt alltid är roligt och att man alltid måste vara på bra humör? Så är det ju inte i riktiga livet.

    Hoppas att morgondagen blir bättre i alla fall! Kramar/F

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej så är ju inte livet. Det jobbiga är att barnen ofta får stå ut med skäll som egentligen inte är riktat mot dem.
      Jo, denna dag var mycket bättre :D

      Radera