Nya tider

Min lilla bäbis är ingen bäbis något mer.. Hjälp var tar tiden vägen!?

Min lilla dam är ingen aktiv dam. Hon sitter mest på sin plats och förflyttar sig kanske bara inom några decimeters radie. Hon visar ingen vilja till att masa och krypa kan hon inte alls. Vet inte om den här matvägran har tagit all energi. Före Robin och hon åkte till Kriberg en vecka kunde hon faktiskt stå helt själv, men nu har hon nästan ingen balans. Men det kommer i sinom tid. Det är ju faktiskt väldigt skönt att veta vart hon är.

Just ja detta med hennes matvägran. Nu är vi faktiskt inne i en väldigt ljus period. Hon äter faktiskt! Det började en lördag då min mormor bjöd henne på hälsofil. Efter det har hon varit helt tokig i hälsofil och har på något sätt börjat förstå att det som kommer på en sked faktiskt inte är så tokigt. Är egentligen lite emot att ge henne något som innehåller så mycket socker, men vad gör man?
Hon lever just nu på fil, men har även gått att få i mosad potatis, morotspuré och gröna ärtors puré. Nu när hon äter har hon också börjat att sova mycket bättre. Jag och Robin har sådan lyx att vi får sova till sju varje morgon. Då är det inte lillan som väcker oss utan storebror.

Hur konstigt det än låter så sörjer jag lite att amningens tid är förbi. Det blev ett sådant abrupt slut så jag tror inte riktigt min hjärna förstått att det är slut. Nej det var absolut inte mysigt att hon bets och att mjölkgångarna krampade. Men den där otroliga närheten som amningen innebär går lixom inte att glömma.

Snart har vi en ettåring i huset, helt galet vad tiden rullar på i hiskelig fart..