Jag har själv funderat rätt så mycket om det sen dess.
Som mamma överöses man ständigt av goda råd, vilket kanske inte alltid är så fröjdefullt.
Det kan snarare nästan bli för mycket av den varan.
Jo, visst! Ibland kan det vara skönt att höra hur andra mammor löst problem med sina barn, så att man kan få lite tips och råd för egen del.
När man träffar andra mammor och pappor måste man bara få ge och ta lite goda råd om barnskötsel av varandra. Vilket inte alls behöver vara en nackdel. Ibland blir det ändå för mycket. Man måste få lära och upptäcka själv hur man ska lösa sina problem, utan att ha någon annan som lägger sig i.
Det finns personer, däribland mig själv, som ofta förvandlar goda råd till kritik. Att om någon säger, "har du tänkt på att om man gör så här istället, går det mycket bättre", så känner man inte; "Tack för tipset, ja det gick faktiskt mycket lättare". Utan istället; "Jag har faktiskt gjort på det här sätter i alla tider och det funkar bra för mig, kom inte här och kom och tro att du vet bättre än mig."
Hur ska man göra med alla dessa goda råd?
Oavsett vad så kommer man alltid att möta dem. Och inte alltid vid de tillfällen då man verkligen vill ha dem. Så här är det:
Det går inte att förändra någon annan. Eller ja till en viss grad går det att påverka andra i din omgivning.
Fast det är inte alltid det blir så lyckat.
Det du måste göra är att förändra dig själv.
Din inställning till eller bemötandet av dessa goda råd. Får du ett gott råd av någon är det bara att tacka och sedan gör du vad du själv vill med det.
Väljer du att inte följa rådet, så gör inte det.
Jag menar såklart att du ska argumentera emot om du tycker att rådet är korkat.
Men försök att inte se "goda råd" som kritik. Att ta ett råd som kritik skadar bara din självbild och relationen till den du får rådet av.
Nä men se där. Här har jag just skrivit ett råd om hur man tar emot ett gott råd till dem som inte tycker om att få goda råd... Ja så går det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar