Tat´lugnt.

PANG! Sa det i ryggen.. Inte lika högt och rejält som då jag fick ryggskott, men snarlikt. Hu!
Det är så mycket jag ska (vill) hinna med innan helgen, men det är bara att ta det lilla lugna och gilla läget. Efter att de två äldre barnen kommit iväg till förskola och förskoleklass la jag mig på värmedynan i sängen med minstlillan på magen.

Hon är så mysig minstlillan. Ljuden hon har för sig blandat med lukten och känslan av hennes mjuka lena hud är som hypnotisk för mig. Får som samma känsla i kroppen som man får då någon sitter och pillar en i håret.

Men efter ett tag blev hon väldigt less på att halvligga så där på mammas mage och ben, så den ömma modern fick helt enkelt he sig upp där i från.
Tack och lov är det inget ryggskott jag fått och efter lite värme kändes den så mycket bättre. Dock väldigt stelt. Blir att få böja på knäna i stället för ryggen (som man egentligen alltid bör göra, men som jag hela tiden glömmer...).

Efter ett tag var det dax för minstlillans tupplur. Tänk vad bra barnen sover ute, särskilt när luften är lite kyligare. Nu kan jag inte säga att alla barn gör det, men mina har då gjort det i alla fall.

Då storebror kom hem från skolan begav vi oss ut i skogen för att sista gången för i år plocka lite blåbär. Vi behövde lite färska blåbär till några bakverk till stoerbrors sexårskalas som  är i helgen. Tack och lov fanns det fortfarande lite som inte blivit övermoget eller skämt.

Mycket av blåbärsriset hade klätt om sig i vackert röda toner.

Hösten är så vacker i alla sina sprakande färger. Känner mig så lycklig av att i år få njuta av allt den har att ge.