torsdag 25 maj 2017

En hjälpande hand


Vi firade morsdag några dagar i förväg då mina svärföräldrar hälsade på en liten sväng. Mums så gott med jordgubbstårta!



Tårtan var också en tvåårstårta så farmor och farfar fick vara med och fira minstlillans födelsedag lite så där. Minstlillan fick en sådan söt (hemstickad!!) dockklänning till sin docka Anna och en liten docka som fick bli Annas lillebror.


Jag fick en sådan vacker gåva av mina svärföräldrar, denna burk. Jag älskar Carl Larsson tavlor och har en kaffeburk sedan tidigare med ett annat Carl Larsson motiv på. Sedan vi köpte våra röda köksstolar har många tyckt att vårt hem ser ut som ur en bild av just Carl Larsson, och det gör mig helt galet mallig.


Dessutom hade svärfar med sig denna superfina ringklocka till stora lillasysters röda cykel. Min svärfar han har allt möjligt i sitt garage, sånt där perfekt bra skrot som kommer väl till pass lite så där nu och då. Därför frågade jag Robin i fall han kunde fråga sin far om han eventuellt hade en liten ringklocka liggandes och jo visst hade han det.
Det är mycket roligare att fixa saker tillsammans så nu när Robin hade sin pappa här passade han på att ta honom till hjälp med att fixa lite med cyklarna. De såg ut att ha det riktigt trivsamt tillsammans i sitt skruvande och oljande.


Just nu är det så där bedövande underbart härligt ute. Denna tid är för mig så vacker så jag inte riktigt vet vad jag ska göra av mig själv. Det är lagom varmt och vinden är ljummen och skön.
Jag känner mig så glad över att jag har ork till att göra saker denna vår. Inte bara ser att jobb och varken ha ork till att utföra dem eller kunna slappa av och vila. Att sitta still och stressa upp sig över att man inte orkar ta tag i något, det är inte bra alls. Så har det varit för mig en lång tid nu.

Det som är jobbigt för mig och jag gissar för många andra är att hela tiden måsta städa upp efter sig själv. Jag mår dåligt i perioder och när jag sedan mår bra igen tar det en sådan väldig tid att städa upp det jag inte orkat städa, fixa och ordna under tiden jag mått dåligt. Det är frustrerande.

Ibland undrar jag om det inte skulle vara bättre om man bodde tillsammans med fler vuxna i samma hus. För hur är det tänkt att man ska hinna allt som ska hinnas i ett hem med bara två vuxna?!? Tänk bara så skönt det var i går kväll, efter att jag lagt barnen klev jag ner för trappan och möttes jag av ett kök med tomma diskbänkar och ett avtorkat köksbord. Vilken välsignelse. Där hade svärmor stått och diskat och torkat medans jag lagt ungarna.


Denna bild är i från ikväll. Nu är hemmet inte fullt så städat som i går, men ändå mycket bättre än vanligt. Tänk vad lite hjälp kan göra.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar