onsdag 3 maj 2017

Sköna maj välkommen!

 Nog visste jag, eller i alla fall hade mina föraningar på att det skulle snöa under valborgsmässoafton, men inte hade jag väl trott att det skulle dimpa ner en decimeter snö bara så där. När jag drog upp rullgardinen på morgonen var det "hej mitt vinterland" som blicken mötte.
Dagen innan hade minstlillan fått inviga sina röda vårskor och när vi skulle gå ut under dagen plockade hon glatt fram vårskorna och ville ha dem på sig. Det blev tyvärr bara att ställa tillbaka dem och plocka fram vinterskorna istället. Vilka kontraster.


På kvällen gick vi till norrgården här i Skogshägna för att elda majbrasa. Min farbror fick kämpa ett tag för att få liv i den förut alldeles torra rishögen, men efter en decimeter blötsnö inte längre var så torr. Han gjorde sonika upp en brasa med träklabbar inuti rishögen och snart var hela högen i lågor.



Sedan var det bara att grilla den obligatoriska korven. Mums.


Redan efter en dag var all snö som damp ner som bortblåst och lite gammsnö hade den också tagit med sig. Tiden nu är en riktigt härlig tid, särskilt om man är barn. Det finns lixom alla möjligheter till skojs. Det finns snö att leka i, vatten i mängder att hälla, gegga att gegga med och dessutom är det så mycket lättare att röra sig när marken tinat fram.


Minstlillan kan vara ute och dona på i flera timmar utan att gnälla en endaste gång. Nästan.



För en trött mor är detta också en härlig tid. Jag har blivit sjuk, igen det måste ju vara något fel på mig alltså, och det är så skönt att då få sitta alldeles still i en stol i solen med en filt om sig och se på när glada barn leker.
När jag satt där surrade en humla för bi och ett par minuter senare fladdrade en yr vacker fjäril kring om där jag satt. Storspoven gick att höra ner i från åkern, tänk nu är det vår. Jonna Jinton beskriver i sin blogg så bra hur denna tid som är just nu är;

"Det är något speciellt med den här tiden när ängarna och gräset ligger helt stilla och gulnade. Inga livstecken än från grönskande liv. Ännu inga bristande knoppar. Bara den här lugna tiden i vila. Allting liksom samlar kraft innan det är dags att blomma ut. Och jag gillar denna tiden. Snön har smält och man drar en lättnadens suck över att vintern är över. Samtidigt som jag känner en sådan otrolig glädje inför att vi har hela våren och sommaren framför oss. Ingenting är ännu bortgjort. Allting finns kvar."

Ingenting är ännu bortgjort. Allting finns kvar. Så fantastiskt bra beskrivet.


Och på kvällen när det är dax för ungarna att krypa i säng är det fortfarande alldeles ljust och fåglarna sjunger så högt att det känns som man sitter utomhus. För mig är detta en sådan härlig tid. Nu vill jag bara ha maj månad två gånger efter varandra. Hur nu det ska gå att ordna..


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar